chuyendi.blogg.se

 Den tredje ringde mitt alarm 5.30 och jag tog min redan färdigpackade väskan och smög så tyst jag kunde ut ur mitt rum för att inte väcka någon annan. Jag gjorde mig iordning och gick sedan ned i receptionen för att vänta på bilen som skulle hämta upp mig och det fem andra som också skulle ut på djungeltrek. 

Efter bara några minuter bromsade en flakbil in och vår guide, Ping Pong hoppade ut. Han gick igenom allt vi behövde ha med oss så vi inte glömt något och sen hoppade vi upp på flaket och körde iväg mot djungeln. 

Resan tog någon timme och vi hade gott om tid att prata och presentera oss alla som också skulle trekka. Det var ett par från London. Ett par från Usa och en kille från thaiwan. Superhärlig grupp! 

När vi parkerat bilen, sprayat oss med myggspray och knutit våra bandanas vi fått av pingpong började första vandringen mot en elefantpark. Där var vi i någon timme och det var härligt! 

När vi var klara gick vi vidare och kom efter någon timme till ett jättefint vattenfall. Där badade vi och gjorde oss mentalt förberedda inför den branta vandringen vi nu hade framför oss. Vi skulle nämligen rakt upp i några kilometer och i den värmen vi har här var det tungt! Men det gick och vi alla tog oss upp utan större problem. 

Vi hade nu en efterlängtad lunchpaus och blev bjudna på ris, ägg och grönsaker. Ett av det vanligaste målen här i Thailand. Det smakade jättegott och det faktum att våra tallrikar inte var av porslin eller plast, utan bananlöv gjorde inte saken sämre. 

Efter lunchen hade vi en två timmars vandring till en gammal djungelby där det jobbade med lantbruk. Det var väldigt häftigt att se och alla invånare var så trevliga! Deras hus bestod endast av bamboo virke och bilar hade de två stycken på 100 människor. 

I byn stannade vi och vilade våra trötta fötter ett tag innan det var dags att vandra ännu mer. 

Sista etappen för dagen var den till vår campingplats och det var även den längsta. Cirkus 3 timmar tog det men det var enkel väg och det väldigt platt. Inga större problem alltså! 

När vi kom fram till vår lilla bamboo stuga blev vi alla helt förundrade över hur vackert detta stället var. Bara 20 meter ifrån oss dånade ett högt vattenfall och allt vi kunde se när vi kollade runt omkring oss var vacker natur. 

Vi slog oss ned bredvid vattenfallet ett tag och pratade om allt mellan himmel och jord. Efter någon timme roppade vår Ping Pong på oss och det var äntligen dags för mat. Vi var så hungriga!

 Vi blev bjudna på rostade jordnötter, hemmalagade pommes, grön curry, ris, frukt, grönsaker och soppor. Förmodligen den bästa måltiden jag haft sen jag kom till Thailand. Allt tillagat av ping-pong och en gammal dam som bodde i en lite hydda där vårt camp låg. 

Efter maten var vi så mätta och trötta så vi alla gick och lade oss på våra madrasser i vår hytta bestående av 3 väggar och en utsikt som slår det mesta. Där låg vi i ungefär 20 min tills vi kunde röra oss igen och sedan gick vi ned oss satte oss vid brasan de hade tänt åt oss. Där satt vi resten av kvällen och spelade gitarr, skrattade, berättade historier, sjöng och hade det otroligt bra! Pingpong berättade om hans barndom i Burma och sjöng sånger från hans by. Väldigt rörande och vackert. 

När det var så mörkt det kan bli tog pingpong med oss ut på en klippa och gav oss en var sin svävande lykta som vi fick tända och skicka iväg upp bland stjärnorna. Det går inte med ord att beskriva hur speciellt det var att stå mitt ute i djungeln, utan någon elektricitet, rinnande vatten, människor eller något annat civiliserat på mils avstånd. Bara jag, minna nyfunna vänner och lyktorna som sakta svävade upp mot himlen medans vi alla stod tysta och förundrade över hur vacker en bäcksvart himmel kan vara.